Sicken jävla bergochdalbana!

I helgen var Leeloo och jag på helgkurs för Jens och Tobbe på SWDI, kursen hölls på Lerkulans hundcenter i Skinnskatteberg. Det var en ganska ovanlig möjlighet att få träna för dessa två herrar, då de oftast har fullt upp med att utbilda hundekipage inom polis och militär över hela världen. Men nu hade de tid över för oss vanliga, dödliga och det är vi tacksamma över! =) 
Jag och Leeloo kom ganska sent och Jens hade redan börjat sin föreläsning på fredagskvällen. Sedan delades vi in i grupper och fick olika områden tilldelade för att påbörja träningen enligt deras stegringsplan för markeringsträning, som oftast utförs på Kong. 
Vi har inte tränat på Kong tidigare och Leeloo blev väldigt spänd när jag tog in henne i hallen, trots att hon har varit där många gånger tidigare. Hon skällde på hundar och människor så att det inte gick att få kontakt med henne, hon var totalt blockerad - och det blev tyvärr jag också. Jag blir oerhört stressad när hon hamnar i det läget, och ovanpå det såg jag en ganska dyr kurs gå om intet. Jens rekommenderade mig att gå undan med henne en stund och låta henne "skälla av" sig och komma till sans igen. Jag satte mig med henne i köket, sedan tog jag in henne i en bur i hallen och vi kunde börja träna med godis. Kongen visade hon INGET intresse för, vilket är jobbigt när det är det hela systemet går ut på, typ. När alla de andra hade 
åkt hem, stannade vi kvar för att träna lite i lugn och ro. Leeloo hade fortfarande svårt att koppla av, men tillslut fick jag igång henne så att hon kunde leka. Tyvärr slog det över, så att hon bet mig i fingret så illa att det började blöda. Hon skulle hugga kampleksaken, men tog fel. Det var inte avsiktligt och hon menade inget illa, men jag blev ändå väldigt ledsen efter en halvdag som gått bort i träning.
När jag åkte till hotellet den kvällen, då rann tårarna. Jag kunde inte sluta gråta, jag kände mig som världens sämsta hundtränare. Det är nästan bara mig det hänger på, jag vill så mycket och så gärna. I det här gånget var vi i totalt underläge, det var mest schäfrar och mallar med på kursen. Sedan blir jag lika låst som Leeloo när hon går in i det läget, vilket inte löser någonting. 
På lördagen kom jag dit innan alla andra och satte henne i buren inne i hallen, i förhoppning om att hon skulle känna sig mer "beredd" när vi väl skulle börja träna. Det gjorde hon inte... Mycket av problemet var att hon inte var ett dugg intresserad av Kongen, vilket Jens redan hade koll på. Jag fick därför kolla på en video när han tränade in samma grunder med ett mynt. Jag skrev av den stegringsplanen och återvände till min grupp. 
Då gick det mycket bättre, hon klarade av att jobba med myntet och godisbelöning. Hon kände sig helt enkelt inte bekväm nog att släppa loss och leka. Att hon ändå tog godis var ju ett tecken på att inlärnings kunde ske och gav mig lite hopp.
Ena tjejen i min grupp jobbade under dagen med att leka igång Leeloo med Kongen. På kvällen skulle vi visa en del av stegringsplanen för de andra grupperna och då skulle vi jobba oss fram till helt dold Kong. Vi fick en tegelvägg och jag testade först med myntet, men det var inte heller något som Leeloo var jättetänd på - vilket kanske inte är så konstigt. Därför valde jag att prova med Kongen, och när hon väl fick in ett sökmoment i arbetet så gick det mycket bättre. Det gick faktiskt så pass bra att min grupp ville att jag & Leeloo skulle vara visningsekipage, för att bryta av mot alla stora brukshundar. Det kändes både nervöst och roligt! Leeloo klarade det med bravur! Flera stycken kom fram efteråt och sa att de tyckte att hon var så häftig, och att det var tur att hon inte väger mer med tanke på hur mycket hon går igång i kamplek i belöningen. Hon ÄLSKAR att kampa och det är inget dåligt grepp hon har, jag kan lyfta henne och snurra runt (lågt över marken) och hon håller i och morrar som en galning! Duktiga, fina Leeloo! 
På söndagen samlades vi på Grimsö för att köra övningar på förmiddagen. Vårt andra område luktade nog mycket konstigt, för två av hundarna blev som streck längs golvet när de kom in - ändå lyckades de ställa om och jobba på! Jag slutar aldrig att förundras över deras otroliga anpassningsförmåga och arbetsmoral. Leeloo överraskade genom att inte balla ur när jag tog ut henne ur bilen, utan hon jobbade på bra hela passet. 
Efter lunch var det dags för träning i hallen igen, dock blev vi tilldelade en plats på andra sidan av hallen, där Leeloo inte hade varit under helgen och hon zoomade ut igen. Då blev jag, dum som jag är, lite trött på henne och petade till henne i sidan, och då bet hon mig igen. Det vr helt och hållet mitt fel, jag vet inte ens varför jag gjorde som jag gjorde - helt ärligt. Det var bara jävligt puckat! Och ju mer jag har tänkt på det, desto mer puckat är det. Leeloo har sedan några veckor tillbaka någon liten inflammation i höger bakknä som Kaj tar hand om. Så - asdumt! Jag blev helt knäckt på mig själv och hela situationen och fick ta en egen timeout, Leeloo var kvar med de andra. Sedan satte jag mig själv i utvisningsbåset ett tag, intill Leeloos bur, och tittade på när de andra tränade. 
Efter ett tag tog jag fram Kongen och lekte med den utanför buren, tills hon låg och pep av intresse. Då tog jag ut henne och sedan kunde vi vara med och köra alla övningar med Kong istället och hon både kampade och markerade kanonbra, både ute och inne. Det var skönt att avsluta positivt!

Det här blev en väldigt jobbig helg för mig, där jag svek Leeloos förtroende och misslyckades totalt med att vara den hundägare och tränare jag vill vara. Jag bröt ihop och kom igen, för att bryta ihop igen... Jag kommer att dra lärdom över det här, jag har bett Leeloo om ursäkt och nu lägger vi det på erfarenhetskontot och går vidare.